Min mamma har alltid tjatat på mig att man inte ska gunga på stolar. Argumentet har varit: du kan ta sönder stolen eller dig själv. Mitt svar har alltid varit: jajajaja Mamma, sluta tjata. Samtidigt har jag alltid tänkt att det är sjutton vad mammor alltid ska överdriva, tokigt tokigt!
Idag fick jag erkänna mig besegrad. Jag satt och gungade loss som aldrig förr på min lilla stol. Plötsligt hände det. Stolen gick sönder. Jag gick inte sönder, men stolen gjorde det. Det är bara till att, med svansen mellan benen, erkänna att mamma hade rätt, jag hade fel. Stolar kan tydligen gå sönder.
Dagens tips: Mammor har bannemig rätt ibland. Gunga inte på stolarna hörrni, då kommer det monster och äter upp er!!


PS. Min bestraffning på detta blev tydligen en finne mitt på näsan. Stabilt! Jag ska ALDRIG mer gunga på stolar. Nu har jag fått en finne på näsan och jag vet inte när monstret kommer för att äta upp mig. Fy fan säger jag bara!

In på soundic och följ oss nu! Det kommer bli en awesome kväll på soundic!

Håll nu hårt i hatten allihopa. Ikväll smäller det nämnligen!

soundicradio.com är stället alla coola kids kommer hänga på ikväll. Du är väl inte tönt? Nej, jag menar det. In på sidan då för fan!

Det är helt sjukt att vara så populär som jag är. Bara titta här:


Och som ni ser på bilden så har JAG fått mitt DRÖMJOBB! Jag tog fram den trevliga Johanna ur arkivet och blev erbjuden jobb via telefon. Heja mig! Jag dör av lycka! Eller ja, det är ju dumt att dö av lycka. Då kan jag ju inte jobba. Gahhh, alla dessa problem! ^^

Min kropp attakerade mig precis. Jag tog mitt p-piller och helt plötsligt smög sig en nysning fram. INTE OKEJ! Det slutade med att halva hjärnan kom ut genom näsan och p-pillret flög ut genom käften rätt in i skärmen och satte sig sedan mellan tangenterna. Det var fina grejer det! Det är väl det mest actionfyllda som har hänt i mitt liv på länge. Det var gött! Alla behöver vi lite spänning i tillvaron!

Idag är en dag där jag mest springer runt och har tusen saker att göra. Inte för att det går så bra. Eftersom att jag bara springer runt så blir det inte så mycket gjort. Det ena förstör typ för det andra. Men vad fasen, det är lite sport. Det gillar vi! Lite spänning i tillvaron har ingen dött av. Eller? Nej, jag tror inte det.
Idag kommer det folk och ska kolla på min lägenhet. Spännande, spännande. Inte för mig, men för dem. De måste vara sjukt spända över att se just MIN lilla lya. De har säkert taggat i flera veckor. Tro mig, jag är van!

Min garderobs-snubbe kom tillbaka till slut. Inte fan hann jag dra mina förarbetade skämt. Han tog min garderobsdörr och gick. Jäkla tjuv! Om man ska se det positivt så kunde det ju varit värre. Han hade ju kunnat sno en öl, en mun vodka eller mina byxor. Det hade varit ohyffsat om något! Jag vill inte gå med rumpan bar. Det är det för kallt för. Jag är mer en sommar-rumpan-bar-tjej.

Äntligen kommer det hit någon och ska laga min inte så fina garderobsdörr. Den sitter liksom inte alls fast på resten av garderoben. Han tittade lite konstigt på mig när han tittade in i garderoben och såg några byxor, lite sängläder, några flak öl, några flak cider, lite vin och vodka på box. Kände att jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera detta. Tänk om han är djupt religiös och kommer hata mig (dvs montera garderobsdörren upp och ned) för att den bara består av sprit. Men nejdå, han var en göttig snubbe och tyckte att det var den finaste garderob han har sett, att den såg inbjudande ut. Efter det slutade inte mina skämt fara fram. Oj, oj vad jag tyckte jag var rolig. Han tyckte (kanske) de tre fösta skämten var okej. Men det gjorde inget för jag skrattade åt oss båda. Sen sa han bara att han skulle hämta lite saker och gick. Ohyffsat tyckte jag. Tur att han tar lite tid på sig så att jag hinner skriva något slags manus på skämt. 

Okej, nu är det såhär att den där Robert insisterar på att fylla år iår. Töntigt, jag vet! Sen kom jag på att det är ju kul att ta fram sina b-dayskills och fixa ett kalas med sprit istället för godis! Sjukt bra idé, jag vet! Allting är ordnat. Mitt hem ser ut som att en ballong har spytt eller fött barn, jag vet inte. Det är ballonger överallt iaf och jag lider numera av syrebrist. Men vad gör man inte! Nu tror han dessutom att jag är en underbar flickvän och gör det här för hans skull. Jag skulle inte tro det va! Jag sätter ribban inför min egen födelsedag. Oj, vad han ska få kämpa när det är min tur! Tur att jag inte fyller förrän i augusti, då får han tid att planera och beställa alla coola saker!


Therezia var även snäll och har hjälpt mig med lite av förberedelserna. Men jag vet inte, jag känner att jag har en del att lära henne. Hon har liksom inte riktigt alla indianer i kanoten. Jag tog fram hattarna jag har köpt och hon blev eld och lågor och ville prova dem. Självklart fick hon det, jag är ju ingen b-day-hitler. Men jag vet inte, det kändes inte riktigt rätt. Jag funderade på att ringa männen i de vita rockarna så de kunde komma och hämta henne. Men då kom jag på att jag ju måste göra alla tårtor själv. Så hon får vara kvar ett tag till. Om inte annat så får hon mig att känna mig riktigt normal, och det är ju trevligt.

Höll på att sätta morgonkaffet i halsen när jag läste detta. Jag vet att alla har rätt att ha sin egen åsikt och allt det där. Men det här tyckte jag bara var hemskt. Vadå "allt händer av en anledning"? Fint uttryckt, verkligen!
Han säger även att "– Jag förstår inte hur det kan vara en ursäkt för att göra abort. Men jag har inte själv varit i den positionen så jag kan inte avgöra det." Nej, och antagligen lär han väl inte hamna i den sitsen heller. Har jag missat något? Han är ju för fan en dude!
Bla, bla, bla. Man ska vara snällt mot alla. Bla, bla, bla. Därför kallar jag bara honom IDIOT!

Mina fönster är nu tätade och klara. Det är nästan varmt och skönt i köket. Stor skillnad från innan. Härliga tider!

Jag fick även tillfälle att kamma in några göttiga karma-poäng. Vaktmästaren klagade på att han frös och han gjorde ju faktiskt ett bra jobb (hade jag klättrat runt vid fönsterna så hade jag helt klart ramlat ut gång på gång, han ramlade inte en enda gång så jag kände mig lite stolt!). Perfekta tillfället att fixa till karman lite, jag bjöd honom på en varm, god kopp kaffe. Han blev sjukt glad och kände nog att vi var bästisar nu. Jag kände mer in your face karma!
Jag kan nu bete mig hur jag vill resten av dagen, jag var ju faktiskt snäll imorse. WIN! För visst är det så det fungerar?

Snart kommer några nissar hit och ska täta mina fönster. Äntligen slipper jag sitta och frysa när det blåser! En helt ny värld öppnar sig för mig nu. Wihooooo!
Ville bara säga det, tänkte att ni nog var galet nyfikna på vad som hände mig klockan 10 en onsdag. Nu vet ni!

"Kan du komma hit o öppna en clementing till mig?"
Det är en konstig form av kärlek. Jag känner inte riktig till den.
Det finns två sätt att se det på:
1. Är det så att jag typ är världsmästare på clementinöppning?
2. Är det så att fröken Therezia helt enkelt är för dålig för att öppna sin frukt?
Strunt samma, jag vinner på båda. Eller ja, vinner och vinner. Jag är iaf inte sämst, det är en vinst i sig!

"Kan du komma hit o öppna en clementing till mig?"
Det är en konstig form av kärlek. Jag känner inte riktig till den.
Det finns två sätt att se det på:
1. Är det så att jag typ är världsmästare på clementinöppning?
2. Är det så att fröken Therezia helt enkelt är för dålig för att öppna sin frukt?
Strunt samma, jag vinner på båda. Eller ja, vinner och vinner. Jag är iaf inte sämst, det är en vinst i sig!

Till slut fick jag äntligen tag på dem jag har försökt ringa hela morgonen. Jag hade ju hoppats på att få ett ja eller nej direkt. Naivt tänkande? JA! Det var ju för fasen en hel process för detta. Först ska min lärare skicka ett mail med en ansökan till någon i Halmstad, sedan ska hon skicka vidare till Varberg, som i sin tur ska ge det till praktikansvariga som ska läsa och avgöra mitt öde, för att sedan meddela Varberg, som meddelar Halmstad, som sedan meddelar min lärare och tillslut meddelar hon mig. Krångligt? Javisst. Har en känsla av att det kommer ta en halv evighet. Min positiva sida tänker: Snart så. Jag tror min positiva sida behöver ta lite valium och chilla lite.
Det känns som att jag är en film som är sjukligt spännande och när det är som mest spännande så dyker skylten från helvetet upp:


Jag som har så otroligt bra tålamod. Absolut, verkligen! Innan veckan är slut har jag nog tuggat upp mina egna arm. Nästa vecka kör jag nästa arm, så det inte blir ojämnt.

Just nu dör jag lite av nervositet. Idag ska jag försöka fixa praktik på sjukhuset i Varberg inför sjukvårdskursen. För första gången på år och dar så är jag nästintill rädd för att ringa. Tänk om de säger nej direkt?! Nej, tänkte jag. Dags att växa upp. Du är rätt charmig, ring nu! Jag har ring 5 gånger, ingen svarar.  Hur typiskt är inte det? När man väl känner att man är redo så svarar inte en människa. Inte okej! Jag är besviken!
Okej, kanske att det är bättre att jag sitter och ringer än att jag sitter här och skriver. Woop Woop!

Igår tog jag äntligen ett beslut om vart jag ska ta vägen efter examen i Juni. Jag bestämde mig för Varberg! Jag älskar västkusten. Men jag vill testa något mer innan Göteborgsplaner och så vidare. Då blev det helt enkelt Varberg.
Det är en sådan underbar känsla att äntligen ha tagit ett beslut. Beslutet känns dessutom rätt, det är bannemig fina grejer det!
Dagen idag har jag spenderat på knä (tänker ni snusk nu så är ni dåliga människor och borde skämmas!), jag har bett till högre makter om ett jobb och lägenhet. Sen kom jag på att jag inte tror på någon direkt högre makt. Så jag satte mig vid datorn och skickade in jobbansökan och intresseanmälan på lägenheter. Tänkte att det nog slår lite hårdare. Jag har hört att gud är upptagen med andra saker, typ svält och krig. Jag blir tydligen inte prioriterad då. Dåligt. DÅLIGT!

Helgen som har varit var helt underbar! Robi kom hit på fredagen och han blev glad av presenterna, utan att jag behövde tvinga honom! Det ni! Vill ni se vad jag hittade på? Jag har pärlat utav bara helvete! Det är det jag har gjort.

Förstår ni hur mycket kärlek (läs ilska) det är bakom denna. 3360 pärlor placerat med en förbannad pincett. Men lätt värt. Det var kul (läs frustrerande). Om inte annat har jag fått träna på mitt dåliga tålamod. Det är ju bra typ. ^^

Av Robi fick jag världens bästa present. Jag fick äran att dricka kaffe med Mötley Crue varje morgon. Hur grymt är inte det?! Eller ja, med och med mer ur dem. Aja, det här blir bara konstigt. Kontentan av det hela är att jag fick en Mötley-kopp av honom!

Jag som älskar allt som har med Mötley att göra blev sjukt nöjd och jag har inte slitit mig från den på hela helgen! Den fick vara med vid allt jag gjorde! Mums!

Hallå, finns det någon bättre dag än fredag? Man är liiiite duktig under dagen och sen får man bara släppa precis allt! Eller ja, okej. Min hjärna tar helg från det att jag går upp på morgonen. Men jag försöker iaf. Låtsas att jag är duktig. Fake it 'til you make it! Det är mitt motto här i livet!

Idag ska jag iaf njuta av att veckan är slut, veckan som aldrig ville ta slut. Det blir lite mys på stan med Ms Therezia och Ms Liselott och sedan kommer lilla Robi på besök. Ja, jag är kärlekstramsig och längtar så att jag håller på att gå under! Vi har inte setts på 2 veckor, så jäklar vad jag ska titta på honom nu! Ska mysa ihjäl mig. Så det så! Det bästa är att han saknar mig tusen och det förstår jag. Hur kan man inte sakna den här spexiga och sexiga bruden? :

Det här är jag när jag är som snyggast! Grrrrr! Jag förstår att jag är kvinnan för honom! Mums!

Idag undrar jag vart min motivation har tagit vägen. Den har sprungit och gömt sig och jag hittar inte den någonstans. Typiskt! Hade min motivation varit med på kurragömma så hade den kickat asssss! Jag försöker tvinga mig själv till att plugga, det är ju bara en uppgift kvar i kursen. Då dyker andra Johanna upp och säger: Ja, men det är ju bara en uppgift kvar, den kan du ju vänta med. Nej, säger den andra. Jo, säger den andra. Och så fortsätter det. Men tillslut kände jag att den ambitiösa Johanna vann. Men när jag slog upp uppgiften så blev jag helt plötsligt omotiverad igen. Det ser inte ut att vara så party va?:

Jag ska tydligen skriva en uppsats om mina tankar kring döden och hur man tar hand om en kropp efter döden. Woho, uppmuntrande och party verkligen!

Det är sjukligt jobbigt att försöka vara romantisk och inte ha några pengar. Jag tänkte att: "men det är ju romantiskt att göra saker med mycket kärlek bakom". Jo, tjena. Jag har pysslat, pysslat och pysslat. Jag har pysslat så mycket att min kropp har fastnat i pyssel-mode! Blir inte Robi glad nu så får han en knytnäve i fejjan! Håååh!
Jag får visa vad det är jag har hittat på efter helgen. Risken finns ju att han ser det här annars, då hade min värld typ gått under och jag hade tagit er alla med mig ner i fallet! Okej, så illa är det kanske inte. Jag hade väl mest blivit lite bitter, men det är fasen lika illa.
Såhär kände jag mig igår under pysslandet....:

... Fast mindre söt, mindre hulligan och inget finger i vädret "jag är ju tydligen en vuxen människa". Fuck it, jag erkänner. Fingret var uppe några gånger och tänderna var framme!

Nu låter det som att det är mycket hat bakom denna lilla grej, självklart är inte så fallet. Det är mycket kärlek bakom bla bla bla. Sjukt mycket kärlek, typ. Det finns olika former av kärlek, OKEJ?!

Jag är så sjukt glad, jag tror jag exploderar! I 1,5 år har jag tjatat på skolan att jag vill läsa Sjukvård. Nej nej, har de sagt. De som går gymnasiet och i klass har förtur. Nej, nej, nej. Mitt svar på detta har varit lite puppy eyes och: men jo, jo, jo.
Alla mina jo har tillslut fungerat! Igår fick jag mail där det stod att allt är fixat, vecka 12 börjar jag. Jag ska då gå 5 veckor i klass med de som går i 1:an eller 2:an på gymnasiet. Ana min förvåning när jag tänkte på det lite och kom fram till att det betyder att jag kommer vara minst 5-6 år äldre än dem. Jag ska äga skiten ur dem små liven med all min livserfarenhet och vishet! Woop Woop!

Nu har det bannemig blivit förändring! Efter mycket funderande kom jag fram till att det var dags att ta bort det rosa håret. När det är dags för praktik, arbetsintervjuer och allt det där vuxna tramset så tror jag att man tar mig på mer allvar om jag inte har halva håret rosa. Så det rosa fick bli svart istället, helt plötsligt hade jag lugg också. Spontanitet är bra skit! Jag är galet nöjd med nya frillan! Alexandra är grym! <3

Ignorera det galna ansiktsuttrycket. Det är inte lätt att försöka se snygg ut samtidigt som man koncentrerar sig på att hålla mobilen, stå på fötterna OCH trycka på knappen.

Tycker det är sjukt omoget att alla lärare på hela skolan verkar ha tagit en 73 timmars lång kafferast. Sjukt onödigt när jag försöker ringa. Jag är ju mysig att prata med ju! Förstår inte deras problem!

Hittade denna bilden när jag snokade runt i Robis familjs hus. Hur söt var han inte här då? Typ jätteliten och jättesöt! ^^

Här har det visst inte hänt saker på ett tag. Jag skulle kunna skylla på att jag inte har haft tid, men då hade jag ljugit. Jag har haft tid. Jag har bara varit lat och inte kommit på något spexigt att skriva. Men om man kanske skulle blåsa liv i denna lilla blogg. Varför inte?

Seeeeee ya bitches!