Moonwalk!

Idag har det varit en riktigt härlig dag. Jobbade mycket med Linnea idag, då är det alltid trevligt och smidigt. Efter jobbet gjorde jag och Amanda stan, hittade lite schyssta t-shirtar på halva reapriset. Helt okej måste jag säga!

Nu är det dags för mig att hoppa i säng så jag kommer upp till jobbet imorgon. Jag har en lång tid tänkt nu att det ska bli skönt att sluta, jag har riktigt räknat dagarna. Men nu inser jag hur mycket jag kommer sakna alla gubbar och tanter. Självklart kommer jag sakna jobbarkompisarna också. Men det är inte samma sak, vi kommer ju träffas och dricka öl hela tiden. Det är lite svårare att locka med sig tanterna ut på en öl. Eller? ^^
Hursomhelst, nu ska jag lägga mig och börja på nästa bok. Självklart är det en till självbiografi, vad annars liksom? ^^
Jag bestämde mig därför nu för att börja på Michael Jacksons Moonwalk, har hört av säkra källor att den ska vara grym så det ska bli spännande. Jag återkommer när jag själv vet. ^^



Slutspurten!

Nu är det dags för slutspurten. Har bara 4 dagar kvar på jobbet, men vem räknar? Jag älskar verkligen mitt jobb, men nu är jag rätt trött på det. Samma pensionärer dag in, dag ut, samma tunga lyft som dödar ryggen. Ska bli underbart med en veckas semester snart, en veckas konstant festande på de nyas nollning. Kommer bli awesome!

Igår, innan jag somnade, hade jag äntligen tid till att läsa klart Mötley Crüe's självbiografi, the dirt. Den var riktigt, riktigt bra. Jag trodde den skulle vara sådär bra efter att ha läst Nikki Sixx bok, the heroin diaries, men the dirt var riktigt bra den också. Det var kul att få läsa lite om allas syn på storyn, inte bara Nikkis. Även om jag självklart, som alla andra, är galen i Nikki Sixx. Det är lustigt att ju svinigare man läser att han är desto hetare blir han. Inte mig emot. Jag gillart!! Läs böckerna säger jag bara. Man fastnar direkt!!









Hjärtat får inga rynkor

Läste denna boken igår. Den var verkligen hur rolig som helst. Hans sätt att berätta saker är helt otroliga. Läs den!



"Min mormor var så rädd för fyllegubbar. Om vi var ute och promenerade och ett fyllo kom fram till oss och tiggde om en slant, då grep hon min hand hårt och väste: " Stå alldeles stilla och blunda, så tror han att vi är döda."
Och jag stod där och gjorde som hon sade, men jag tänkte:
Det här fungerar nog inte.
Han tror inte vi är döda.
Han tror nog bara vi är en galen kärring och ett bisarrt barn. "


RSS 2.0