"Kan du komma hit o öppna en clementing till mig?"
Det är en konstig form av kärlek. Jag känner inte riktig till den.
Det finns två sätt att se det på:
1. Är det så att jag typ är världsmästare på clementinöppning?
2. Är det så att fröken Therezia helt enkelt är för dålig för att öppna sin frukt?
Strunt samma, jag vinner på båda. Eller ja, vinner och vinner. Jag är iaf inte sämst, det är en vinst i sig!